Vår historia

1839 skänkte prosten Anders Lignell en samling fornfynd till Karlstads läroverk. Det räknas som Värmlands Museums födelseår.

”Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening” som stiftades 1862 kom att ta hand om samlingen som efterhand utökats. Den förvarades i Gamla Gymnasiet i Karlstad, lokaler som inte var lämpliga för ändamålet. Föreningen försökte lösa lokalfrågan men finansieringen var ett problem. Först 1917 började planerna på att bygga ett museum att ta fart.

Ett upprop gjordes i pressen där värmlänningarna erbjöds att bli medlemmar i en förening, vars främsta syfte var att få till stånd ett länsmuseum för Värmland. ”Föreningen Värmlands Länsmuseum” bildades under stor uppslutning 2 juli 1917. Den nya föreningen inriktade sin verksamhet främst på att samla in pengar och lösa lokalfrågan medan den gamla föreningen ägnade sig åt att sköta om museisamlingarna.

År 1925 beslutades att de båda föreningarna skulle slås samman och få namnet ”Värmlands Fornminnes- och museiförening”. Först 1926 fanns så mycket pengar i kassan att styrelsen kunde ge i uppdrag åt arkitekten Cyrillus Johansson att rita en museibyggnad på Sandgrund i Karlstad.

1929 invigdes Värmlands Museum, en stor händelse i Värmland det året. Professor Helge Kjellin hade anställts som intendent för att ta hand om verksamheten och museisamlingen som nu vuxit avsevärt.

Värmlands fornminnes- och museiförening drev ensam Värmlands Museum fram till 1980.

Stiftelsen Värmlands Museum


Stiftelsen Värmlands Museum bildades 1 januari 1980 och övertog driften av museet.

Huvudmän var förutom Landstinget i Värmland och Karlstads kommun ”Värmlands fornminnes- och museiförening”. Genom stadgeändring bytte föreningen i november 1998 namn till Värmlands Museiförening.

Cyrillushuset 1929


År 1929 invigdes Värmlands Museums byggnad på Sandgrundsudden efter ritningar av arkitekt Cyrillus Johansson. Platsen var ett stycke land som vuxit fram sedan mitten av 1800-talet ur sediment som avsatts av Klarälven. Cyrillus Johansson skapade en museibyggnad med en högtidlig karaktär inspirerad av det traditionella kinesiska huset liksom av andra österländska kulturers byggande. Den samtida 1920-talsklassicismen och nationalromantikens kärlek till naturmaterial och hantverk är också tydligt närvarande.

Värmlands Museums spegeldamm på 1930-talet. Järnpelarna stöttade upp en balkong tillhörande landskansliet som låg i anslutning till residenset vid stadens gamla torg före branden 1865.

Älvens vatten förbinds med spegeldammens via de stora huvudportarna och den stora, öppna innergården.


Byggnadens tunga, strama väggar lättas upp av takets svängda linjer. Trots de slutna väggytorna är byggnaden möjlig att blicka rakt igenom. Älvens vatten förbinds med spegeldammens via de stora huvudportarna och den stora, öppna innergården. De yttre fasaderna är slamputsade så tunt att teglets struktur kan anas. Innergårdens väggar är rikt dekorerade med bilder ristade i putsen. Bilderna skildrar de finska nybyggarnas odling i Värmland.

Cyrillus Johansson


Cyrillus Johansson (1884-1959) föddes i Gävle. Det ovanliga förnamnet fick han efter födelsedagens namnsdagsbarn. Johansson tog examen som arkitekt vid CTH och vidare studier vid Konstakademin 1908. Han startade 1910 ett eget arkitektkontor, vilket han drev till fram sin död. Cyrillus Johansson var förankrad i en hantverkstradition. Byggandet i tegel och rödmålad träpanel låg honom varmt om hjärtat. Med sina ideal hamnade han på kollisionskurs med 1930-talets funktionalistiska arkitektur.

Värmlands Museums arkitekt, Cyrillus Johansson.
Värmlands Museums arkitekt, Cyrillus Johansson.

1920-talet blev Johanssons mest produktiva tid. Hans verk finns spridda över hela landet och tillhör idag sin tids främsta arkitektur. Bredden var stor: villor, flerfamiljshus, affärshus, stadshus, kyrkor, skolor. Stockholm var hans utgångspunkt och här finns de flesta av hans byggnadsverk. Från flerfamiljshus på Gärdet till villor i Diplomatstaden, Sturepalatset och tekniska verk som Årstabron.

År 1939


Dåvarande Forminnesföreningen köpte von Echstedtska gården redan år 1939.

Museiföreningens årsmöte den 1 juni 1960 vid von Echstedska gården i västra Smedbyn.

Nyrénhuset 1998


Värmlands Museums tillbyggnad stod färdig 1998, ritad av arkitekt Carl Nyrén. Att förhålla sig till den särpräglade äldre museibyggnaden var en utmaning. Det blev en byggnad med sju fasader i mjuka bågformer. Detta grepp bidrar till att minska intrycket av byggnadens storlek. De svepande linjerna talar också ett helt annat språk än den äldre byggnadens strama högtidlighet. Nyréns målsättning var ett hus med tydligt eget uttryck utan att för den skull konkurrera med den äldre byggnaden. Ett hus som, med arkitektens egna ord, ”både har respekt för och tappar respekt för det gamla”.

Carl Nyrén ville skapa en mer anspråkslös byggnad än den gamla. Som en lekfull, lusthusliknande ekonomibyggnad i förhållande till en huvudbyggnad. Med sin faluröda träpanel och de stora fönsterytorna präglas Nyrénhuset av en varm öppenhet. Det vänder sig utåt och bjuder in besökaren. För Nyrén var ljuset av central betydelse. Utställningarna får sitt ljus genom både fönster och taklanterniner. Stora uppglasningar åt nordväst ger kontakt med älven utanför.


Ett hus som både har respekt för och tappar respekt för det gamla

Carl Nyrén

Carl Nyrén


Carl Nyrén (1917-2011) utbildade sig till arkitekt vid KTH och tog examen 1942. År 1948 grundade han det fortfarande verksamma Nyréns Arkitektkontor, Stockholm. Nyrén, född i småländska Hovslätt utanför Jönköping, räknas till en av de viktigaste ledstjärnorna i svensk arkitektur under sin tid. Hans verk domineras av större anläggningar som kyrkor och offentliga och kommersiella byggnader (t.ex. Jönköpings järnvägsstation, Pharmacias laboratorier, Stockholms sparbank), men också museibyggnader. Förutom Värmlands Museum ritade Nyrén Vitlycke museum i Tanum, tillbyggnaden till Jönköpings läns museum och besökscentret vid Uppsala högar.