Värmlands Museum har på uppdrag av Karlstads kommun genomfört en kulturmiljöutredning vid Välsviken i Karlstad. Anledningen till den genomförda kulturmiljöutredningen är kommunens förslag till ny översiktsplan.Utredningsområdet består i huvudsak av moränbunden skogsmark med ett stort inslag av större och mindre stenblock. Inom utredningsområdet kände man sedan tidigare till ett flertal gravar i form av stensättningar och rösen samt en hällkista som visar hur området brukats under förhistorisk tid. Inom området finns historiska belägg för gårdar såsom Kroppkärr och Välsviken. Gården Kroppkärr har medeltida skriftliga belägg medan Välsviken omnämns första gången under andra hälften av 1500-talet. Välsvikens gård är idag borta men lämningar efter den tidigare gården återfinns i skogsmarken inom utredningsområdet.
Under 1600-talet utgör gården Kroppkärr en del av Hertig Karls tidigare ägor vilka ligger i anslutning till Karlstad och under 1700-talet kom Kroppkärr att tillhöra Karlstad stad. I mitten av 1700-talet bestämdes att delar av ägorna skulle utarrenderas till ett tobaksbolag och användas till bete. Tobaksbolaget kom att gå i konkurs efter några år och staden hade därefter svårt att få några inkomster från marken och därpå har ett flertal ägare brukat Kroppkärrs gård men idag tillhör gården återigen Karlstad stad.
I området mellan Kroppkärrs gård och Välsviken ligger två bergspartier som benämns för Trollkoneberget och Rävberget. En annan benämning på Trollkoneberget är enligt ortnamnsarkivet Kroppkärrsberget. Enligt en lantmäterikarta från år 1770 finns Trollkoneberget utmarkerat vid Kroppkärrs gård. En annan markering längre norrut vid Stockfallet benämner några berg för Kroppbergen.
Kroppkärrsberget innehåller en rad spår i form av stenbrott vilka sannolikt går att knyta till en för staden viktig historisk händelse. År 1719 kom Karlstad att drabbas av en brand som ödelade stora delar av Karlstad. Domkyrkan som vid den här tiden låg nere vid älven i nära anslutning till dagens Stadshotell förstördes vid branden och man beslutade att bygga en ny kyrka på den plats där Karlstad domkyrka idag är belägen. Kyrkan byggdes bland annat av stenmaterial från den tidigare kyrkan men man skall även ha kört över 1000 lass sten från Kroppkärrsberget.
De idag synliga spåren efter stenbrytningen i området utgörs av urtag ur berget och större stenblock med märken efter bredkilar som använts för att klyva stenarna. Dessa små stenbrott löper som ett pärlband över berget utan synliga körvägar i området och troligtvis har stenarna transporterats ut ur området vintertid på slädar. Inga synliga spår efter bearbetning av stenarna är synliga och antagligen har man bearbetat dessa på annan plats.
Utgör de spår vi ser i skogsmarken lämningar efter den stenbrytning som skulle skett vid Kroppkärrsberget på 1720-talet. Enligt ortnamnsarkiven skall Trollkoneberget vara synonymt med Kroppkärrsberget men namnet Kroppkärrsberget går emellertid inte att återfinna på några historiska kartor i området och dess placering i terrängen får därför anses som osäker. Namnet Kroppkärrsberget torde relatera till berget vid Kroppkärr. Det berg som är beläget närmast sjön och gården Kroppkärr är just Trollkoneberget varför namnet mycket väl kan knytas an till detta berg. Något som också talar för att dessa lämningar representerar denna omtalade stenbrytning är själva brottens karaktär, där ett större antal mindre brott ligger utplacerade i väglöst land och där stenen brutits med en ålderdomlig teknik.
Antikvarie Björn Wallbom
Värmlands Museum
