Ett kinesiskt tempel, lyft av fyra örnar som spejar ut från taket. Och en omgivning inspirerad av Taj Mahal. Arkitekten Cyrillus Johansson hade stora visioner för Värmlands Museum. "En byggnad, vigd åt skönheten och hembygden, konsten och kulturen" skriver han själv om museet. Efter att Cyrillushuset stått tomt i fem år, hade vi i mars 2004 stor nyinvigning av det älskade huset. Först då blev Värmlands Museum helt igen.
Vem var han då, denne Cyrillus Johansson?
I 1910-20-talets Sverige var han en välrenommerad arkitekt. Han hade eget kontor i Stockholm och hade varit stadsarkitekt i Södertälje. I Stockholm har han bland annat ritat hyreshus på Norr Mälarstrand, villor i Diplomatstaden och Vin- och Spritcentralens lagerbyggnad i Vasastaden. Tillsammans med ingenjörer ritade han också Årstabron, inspirerad av romerska akvedukter.
Tegel och rött var favoriter
Cyrillus Johanssons vurmade för tegel och falurött trä. Detta var element som blev populära under början av seklet, nationalromantikens arkitekter. Men i början av 20-talet kom reaktionen. Den kom att kallas nyklassicism och var en uppgörelse med nationalromantikens tyngd och romantiska utsmyckningar. Antikens strama kolonner kom tillbaka, enkelhet, förenkling och fina proportioner var honnörsorden. Inspirationen hämtade de från den gustavianska nyantiken på 1700-talet. Det var också härifrån som intresset för det kinesiska och orientaliska kom.
Det går inte att sätta in Cyrillus i något av dessa fack. Materialen tog han från nationalromantiken, men stilen var mycket inspirerad av 1920-tals klassicismen med dess exotiska inslag.
När han började skissa på Värmlands Museum tog han fasta på de kinesiska tempelbyggnaderna. Han tänkte sig huset dolt bland träden på udden.
Vattnet runt om var viktigt. För att riktigt understryka dess betydelse har han gjort hela byggnadens mittenparti genomskinligt. Står man rakt framför huset kan man se Klarälven breda ut sig på andra sidan.
Pampig pergola i entrén
Hur besökaren upplevde själva ingången till museet var något som Cyrillus tänkte mycket på.
Han tänkte sig att besökarna kom från älvsidan. Från början vandrade man in genom en entré-pergola där vildvin slingrade sig runt. "Lövsalen" kallade Cyrillus själv sin skapelse.
Den här pergolan togs bort när området gjordes om på 1950-talet - men finns nu åter på plats.
När man kom in genom pergolan möttes man av den 110 meter långa och magnifika spegeldammen. I bortre änden av den skulle man sedan se museets portal spegla sig i vattnet.
Tegel under putsen
Till fasaden använde han sitt favoritmaterial; teglet. Men ovanpå de yttre väggarna slamputsade man med ett tunt lager kalkbrun i en ockragul ton.
Det kinesiskt inspirerade och utsvängda taket är gjort av ärgad kopparplåt och som vakter på taket placerade Cyrillus fyra ståtliga örnar.
I mitten av byggnaden, mellan de fyra längorna, gjorde Cyrillus en stor öppen innergård. Det är den som gör att besökarna kan se rakt genom byggnaden.
På väggarna finns än i dag bilder som ristats i vått murbruk. I sin egen bok "Byggnaden och staden" skriver Cyrillus själv att bilderna skildrar de finska nybyggarnas insatser i värmländsk odling.
Genom åren har flera förändringar gjorts i huset. Sandgrundsudden utanför museet har fyllts på vilket innebär att vattnet kommit längre bort från museibyggnaden.
Bok om Cyrillus museum
I vår museishop kan du köpa boken "Cyrillus Johansson. Från Askersund till Östersund? av Anita Stjernlöf Lund. Där får du fördjupad kunskap om museet och arkitektens samlade skapelser. |
